Vad gör ett skyddsombud? Uppgifter, ansvar och rättigheter
Ett skyddsombud företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor och bevakar risker. Läs om utbildning och rätten att begära åtgärder eller stoppa arbete.
Ett skyddsombud företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor, bevakar risker för ohälsa och olycksfall och deltar när arbetsmiljön förändras. Ombudet kan begära åtgärder och i vissa situationer stoppa arbete, men arbetsgivaren behåller arbetsmiljöansvaret enligt arbetsmiljölagen.
Skyddsombud kallas också arbetsmiljöombud. Inom sitt skyddsområde företräder ombudet arbetstagarna oavsett facklig tillhörighet. Ombudet behöver inte heller själv vara fackmedlem, enligt Arbetsmiljöverket.
Skyddsombudets uppgifter och ansvar
Skyddsombudet ska inom sitt skyddsområde bevaka skyddet mot ohälsa och olycksfall. I uppdraget ingår att bevaka att arbetsgivaren uppfyller kraven på systematiskt arbetsmiljöarbete. Det innebär att arbetsgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten för att förebygga risker, enligt 3 kap. 2 a § och 6 kap. 4 § arbetsmiljölagen.
Ombudet ska också delta i planeringen av exempelvis nya lokaler och ändrade arbetsmetoder. Detsamma gäller ändrad arbetsorganisation och handlingsplaner för arbetsmiljön. Arbetsgivaren ska informera om förändringar som har betydelse för arbetsmiljön inom ombudets område, enligt 6 kap. 4 §.
Arbetsgivarens ansvar ligger kvar. Skyddsombudets uppgift att bevaka och delta ersätter inte arbetsgivarens skyldighet att förebygga ohälsa och olycksfall. Den skillnaden framgår av 3 kap. 2–2 a §§ och 6 kap. 4 §.
Vem utser ett skyddsombud?
På ett arbetsställe med minst fem regelbundet sysselsatta arbetstagare ska ett eller flera skyddsombud utses bland arbetstagarna. Även mindre arbetsställen ska ha skyddsombud om arbetsförhållandena kräver det. Gränsen gäller alltså arbetsstället, inte hela företaget, enligt 6 kap. 2 §.
Den lokala arbetstagarorganisation som är eller brukar vara bunden av kollektivavtal med arbetsgivaren utser ombudet. Finns ingen sådan organisation väljer arbetstagarna själva. Arbetsgivaren utser alltså inte skyddsombudet. Reglerna finns i 6 kap. 2 § andra stycket.
Rätt till utbildning, tid och information
Arbetsgivare och arbetstagare ansvarar gemensamt för att skyddsombudet får den utbildning som behövs. Lagen anger ingen bestämd kurs eller något visst antal utbildningsdagar. Det lokala ombudet har rätt till den ledighet uppdraget kräver, med bibehållna anställningsförmåner. Någon fast timkvot anges inte i 6 kap. 4–5 §§.
Ombudet har också rätt att få de handlingar och upplysningar som behövs för uppdraget. Arbetsgivaren får inte hindra ombudet från att utföra uppgifterna. Ombudet får inte heller få sämre arbetsförhållanden eller anställningsvillkor på grund av uppdraget. Det följer av 6 kap. 6 och 10 §§.
När kan ombudet begära åtgärder eller stoppa arbete?
Om skyddsombudet bedömer att åtgärder behövs ska det först vända sig till arbetsgivaren. En begäran enligt 6 kap. 6 a § kan gälla åtgärder eller en viss undersökning. Arbetsgivaren ska på begäran genast bekräfta mottagandet skriftligt och utan dröjsmål lämna besked. Det finns ingen generell svarstid i antal dagar i paragrafen.
Om besked uteblir eller begäran inte beaktas inom skälig tid kan ombudet gå vidare till Arbetsmiljöverket. Då begär ombudet myndighetens prövning av ett föreläggande eller förbud, enligt 6 kap. 6 a §.
En arbetsmiljöbrist ger däremot inte automatiskt rätt att stoppa arbetet. Skyddsombudsstopp kan bland annat användas när ett visst arbete innebär omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa. Då krävs också att rättelse inte genast kan uppnås genom kontakt med arbetsgivaren. Ombudet kan då avbryta arbetet i väntan på Arbetsmiljöverkets ställningstagande. Det finns även särskilda grunder för ensamarbete och arbete som strider mot ett gällande myndighetsförbud, enligt 6 kap. 7 §.
Huvudskyddsombud och regionala skyddsombud
Finns flera skyddsombud på arbetsstället ska ett av dem utses till huvudskyddsombud. Uppgiften är att samordna ombudens verksamhet, enligt 6 kap. 3 §.
Ett regionalt skyddsombud kan utses utanför arbetsställets arbetstagarkrets av en lokal förbundsavdelning eller jämförlig arbetstagarsammanslutning. Det kräver att organisationen har någon medlem på arbetsstället och att ingen skyddskommitté enligt 6 kap. 8 § har tillsatts. Skyddskommittén består av arbetsgivar- och arbetstagarföreträdare. Den ska finnas vid minst 50 regelbundet sysselsatta arbetstagare, eller på mindre arbetsställen om arbetstagarna begär det. Villkoren finns i 6 kap. 2 och 8 §§.
Regionala ombud kan finnas även där det finns lokala skyddsombud, enligt Arbetsmiljöverket.
I RegAffairs AI finns ett svar på frågan om vad ett skyddsombud gör.